Per En kortfattad recension om nästan allting

(Betyg 3 av 5)

Man kanske kan tänka sig att en bok på dryga 400 sidor om naturhistoriska händelser, med alla termer och invecklade förklaringsmodeller, kan bli monoton. Jag vill istället påstå att Bill Bryson verkligen har lyckats skriva en bok på temat naturvetenskap, som väcker intresse. Han har alltså enligt mig lyckats med konststycket att skriva en faktabok i skönlitterär stil. Det är få förunnat, trots att vi till 99,9 % är genetiskt lika!

Bill klargör hur lyckliga vi ska vara för gåvan livet, och vilken slump och tur bara det är i sig. Livet tål de flesta motgångar, till och med den för mikrotuberna ständiga vistelsen i 130 grader Celsius. Helt makalöst! Tänk dessutom att syre, som för oss är livsviktigt, kan utgöra rena giftet för andra små krabater.

Bill har den nyfikna inställningen och intresset till varför allt är som det är. Hans ständiga fråga är varför det? En enkel fråga som kanske inte alltid är lätt besvarad, men som skapar optimala förutsättningar för en allvetare som vill utöka sitt kunskapsförråd.

En kortfattad historik över nästan allting, gör sig till en lysande läsupplevelse tack vare de fantastiska händelser som har skett under tidens gång, men framförallt tack vare Bill Brysons sätt att återberätta detta för oss, på ett sätt som gör det roligt och intressant, men framförallt begripligt. Enligt mig har han lyckats klargöra en del av de mest invecklade händelserna och förklaringsmodellerna på ett mycket bra och pedagogiskt sätt.

Tack vare hans vardagliga jämförelser med många av fenomenen han beskriver, ökar han därmed förståeligheten och han lyckas skapa en ny dimension för oss läsare.

Att läsa boken innan sömnen kom smygandes var inga problem, fram till den kvällen och den sidan där Bill beskriver livet för våra små, men obegripligt många sängkamrater. De fullkomligt frossar sig i våra hårbottnar och gör oss sällskap bland våra sängkläder. Bara tanken på detta, försvårade sömnens ankomst avsevärt.

Bill knyter ihop kapitlen på ett mycket bra sätt då han som avslutande ord i de flesta kapitlen även introducerar nästkommande kapitel. De olika ämnesområdena som boken representerar gör att den aldrig blir långtråkig, utan håller intresset vid liv.

Den enligt mig, viktigaste förmågan som Bill Bryson har i sitt författande, är att han skapar kontakt med oss läsare genom att tilltala oss med ”du”. Han får oss helt enkelt att känna oss som hemma. Trots sina enorma kunskaper och de universella fenomen han beskriver, sätter han sig knappast över läsaren i det avseendet att han likaväl kunde ha formulerat det hela mindre pedagogiskt och mer invecklat. Han håller sig på en avgörande nivå för att kunna väcka intresse i det långa loppet, och den förmågan han har förundras jag över.

Boken är dessutom mycket givande i det avseendet att den återger mycket av det som vi har läst om och studerat de senaste åren.

Nog för att man alltid har sett naturen som ett underverk utan dess like, men efter att ha läst denna bok, blir man knappast mindre förundrad över. Universum och dess innehåll är obegripligt enormt och häpnadsväckande. Att vi människor är lyckligt lottade för att vi finns till, råder det inget tvivel om. En sak är klar, och det bekräftar också boken samt de arkeologiska fynden, att människan eller Homo Sapiens sedan urminnes tider alltid har varit utforskande och uppfinningsrik. Men än finns det mycket kvar att klia sig i huvudet för, såväl som i funderarskägget… (En kortfattad historik över nästan allting)

Torbjörn Sand Misslyckat försök att bli lättläst

(Betyg 2 av 5)

Får man recensera en bok efter att ha läst c:a 20% av boken och sedan gett upp? Jag hoppas det.

Bill Bryson har helt uppenbart försökt ta sig an uppgiften att förmedla vetenskapens stora upptäckter till en bred publik på ett lättläst sätt. För att det ska bli lättläst har han velat krydda boken med mer eller mindre trovärdiga anekdoter om historiens stora vetenskapsmän. För mig hade det kunnat fungera utmärkt om anekdoterna hade begränsat sig till att vara en liten glest återkommande krydda. Men jag tycker att anekdoterna tenderar att staplas på varandra och ta överhanden och det vetenskapliga faktainnehållet blir i stället den glest återkommande kryddan.

Om jag vill vidga och fördjupa mina vetenskapliga kunskaper så föredrar jag böcker där författaren anstränger sig för att förklara svåra samband på ett begripligt sätt, inte böcker där författaren försöker göra boken lättläst genom att spränga in en massa lättlästa oväsentligheter.

Ulf Danielssons böcker "Stjärnor och äpplen som faller" och "Den bästa av världar" har jag däremot slukat med hull och hår och med stor tillfredsställelse liksom Martin Rees´ "Summa storheter" och Brian Greenes "Ett utsökt universum" och "Det stoff varav kosmos väves". De böckerna rekommenderar jag i stället. (En kortfattad historik över nästan allting)

Walter Kolb Torbjörn Sand missar målet

(Betyg 4 av 5)

En kortfattad historik över nästan allting är en av de bästa böcker i den genren jag läst. När Torbjörn Sand dissar boken för att den innehåller enligt honom för mycket anekdoter om historiens stora vetenskapsmän, så är det just dessa som gör att man behåller den nyss lästa kunskapen på ett utmärkt sätt.
Mindmapping när den är som bäst.
Jag tycker att det är genialt att föra människorna bakom upptäckten närmare läsaren inte bara med ett namn utan med en kort titt på deras liv och sociala omvärld - inte att förglömma författarens ideliga referenser bakåt och framåt.
Det är heller inte så att dessa livsglimtar tar för mycket plats som Sand antyder.
Jag har läst många författare som försöker göra invecklad vetenskap begripligt - Bill Bryson är en av de bästa hittills. Man sträckläser ju annars inte den typen av böcker. (En kortfattad historik över nästan allting)