N J Roland Johansson Angeläget om coaching och positivt tänkande

(Betyg 5 av 5)

I boken ”Gilla läget” avslöjar Barbara Ehrenreich det ”positiva tänkandet” som ett hopkok av religiös humbug och platt pseudopsykologi. Även om författaren har sin fokus på den amerikanska situationen är boken högintressant också för en europeisk läsare.

Ehrenreich skildrar hur de senaste trettio åren det sociala kravet på att i alla lägen vara ”positiv” stadigt ökat. Varje problem ska ses som en utmaning;man ska se möjligheter i allt (hon exemplifierar med de reaktioner hon själv fått på en cancerdiagnos!). Framför allt förväntas man söka orsakerna till motgångar i den egna attityden snarare än i omgivningen eller samhället.

Ehrenreich beskriver hur det positiva tänkandet sedan den första självhjälpsboken skrevs på 30-talet blivit grunden för såväl kvasireligiösa ”Gud älskar dig och vill att du ska bli rik”-sekter som för en ny ”positiv” riktning inom psykologin. Störst inverkan menar hon att det haft på managementlitteraturen och det har uppstått en hel industri för coaching och självhjälp där varje problem bäst löses genom att den drabbade bearbetar sig själv. Till sist har detta skapat en samhällsatmosfär där hot och problem bara kan vara tillfälliga och allt har eller kommer att få sin lösning. Den lånebaserade konsumtionen och den sanslösa finansiella spekulation som skapade finanskrisen anser hon till stor del vara resultatet av detta tänkande, som gjort oss oförmögna att tänka kritiskt och att acceptera gränser för det möjliga.

I ett post-scriptum konstaterar Ehrenreich att alternativet till positivt tänkande naturligtvis inte är”negativt tänkande”, eftersom det skulle bygga på samma grundläggande tankefel (att vi bör inta en viss känslomässig attityd till verkligheten). Istället är det analytiskt, kritiskt och skeptiskt tänkande som krävs. ”En vaksam realism utesluter inte strävan efter lycka, den möjliggör den”, skriver hon.

Hon berör tyvärr bara marginellt mera sociologiska aspekter på ämnet. Boken hade vunnit på att närmare utveckla det positiva tänkandets roll i vårt postindustriella samhälle, dess koppling till den samtida individualismen och dess roll för konsumtionssamhället i en tid när lånebaserad konsumtion framställts som en patriotisk plikt. Till sist handlar motsättningen positivt – kritiskt tänkande om vad tänkandet ska vara till för: om syftet är individuellt och opportunistiskt, att lyckas i en viss miljö, så är det bästa att bearbeta sig själv för att kunna ”sälja sig själv” bättre. Om däremot syftet är att förändra den miljö man verkar i - eller rent av samhället - så är kritiskt och analytiskt tänkande mer ändamålsenligt. (Gilla läget)

Gilla läget : hur allt gick åt helvete med positivt tänkande

Gilla läget