Förlagets beskrivning
Under de senaste tio åren har man forskat intensivt på möjligheten att förutsäga återfall i allvarlig kriminalitet på individnivå. Robert Hare, författare till boken, har utarbetat en serie diagnostiska instrument för att bedöma grad och psykopati. Den senaste versionen, som publicerades 1992 är det instrument som visat de starkaste sambanden med återfall i allvarlig kriminalitet av alla tillgängliga prediktionsmetoder. Intresset för psykopatiforskning har därför ökat starkt.
De nya diagnoskriterierna för diagnosen ”antisocial personlighetsstörning” enligt DSM som kom 1994, DSM-IV, ligger helt i linje med Robert Hares syn på psykopati. Liknande diagnoskriterier finns också införda för diagnosen ”dyssocial personlighetsstörning” i WHO-klassifikationen av psykiatriska störningar, ICD-10.
Psykopati är numera en välavgränsad klinisk psykiatrisk diagnos. Orsaken till tillståndet är mångfacetterad, och varken rent biologisk eller rent social. Däremot vet vi att tillståndet etableras tidigt, och för närvarande inte förefaller vara tillgängligt för behandling som kommer igång först efter 12 års ålder. Under de senaste fyrtio åren har vi visat att psykopater har en rad fysiologiska och biologiska avvikelser jämfört med friska välfungerande jämnåriga. Samtidigt är det uppenbart att en mycket stor andel av psykopaterna har haft turbulenta och traumatiserande uppväxtvillkor.
Oavsett orsakerna är det uppenbart att psykopaterna ställer till med mycket elände. Det skulle ställa till mycket mindre elände om människor i allmänhet var bättre orienterade om tillståndet och de uttryck detta tar sig.
Detta är inte en sensationsbok, även om den är fascinerande att läsa. Samtliga påståenden, beskrivningar och faktauppgifter har en gedigen vetenskaplig bas. Översättningen till svenska initierades inte bara därför att den håller god vetenskaplig nivå och bör läsas av de som arbetar inom området, utan därför att den fyller ett viktigt ändamål som ren folkupplysning.
Ur förordet till boken av Sten Levander, professor i psykiatri med särskild inriktning på rättspsykiatri, som sakgranskat boken.
| | |
